Egentligen borde någon av mina föräldrar skriva
det här inlägget...
Fast då finns det risk att dom ljuger och skriver
att jag var mer vild än tam och bara slogs med syrran...
Och det stämmer ju inte.
Jag har heller aldrig kastat en sax i ryggen på min syster....

Både jag och syrran var ganska kreativa som barn.
Det var mycket uppträdanden inför en tvingad publik.
I Särvsjön (där vi har fritidshus) minns dom fortfarande
när vi dansade på bordet till "Diggiloo Diggiley"
och "Främling".

En annan gång byggde vi en lekstuga med 2 rum och en altan
utav 2 lastpallar, en hög bräder och en låda spik.
Vi lekte jämt i den.
Tills vi hittade en spindel i "finrummet".
Då var det färdiglekt och pappa rev den ca 15 år senare.

Djur var något som jag brann för.
Har haft en hel del...
Vid ett tillfälle lyckades jag tjata till mig en eremitkräfta av pappa.
Jag hade sett en sån på sommarlovsmorgon på tv.
I programmet "Djurplugget".
Så jag satte igång operation övertalning och lyckades :-)
Jag vet inte riktigt vad jag skulle med en kräfta till.
Det är inget djur man direkt kelar med.
Eller jag försökte ju, men kräftjäveln bara nöp mig.
Hon hette Funny...(efter tuggummit)
Men så jävla funny var hon egentligen inte...
När hon något år senare avled så begravde jag henne i ett
cigarettpaket.
Blend Ultra Menthol.

En annan gång tog jag in daggmaskar som jag tvättade i
handfatet innan jag släppte ut dom igen.
Det var även jag som var ansvarig för att loken bakom vårat hus
helt plötsligt var översållad med grodor.
Jag tog med en 20 liters dunk med grodyngel från Särvsjön
som jag hällde i...

Min största dröm var en egen häst.
Jag ville ha en så innerligt att jag vid ett tillfälle
tänkte sälja mammas bil för att få en.
(jag tänkte att 45 000 får jag nog för mammas
skruttiga Saab...Hon sa att om jag sålde den för det
så skulle jag få 2 hästar...)
Flera år senare, en hel del tjat, och
en pappa som vid ett svagt tillfälle lovade att
"om du hittar en häst för max 10 000 så köper jag den åt dig"
satt jag och synade hästannonser.
Men backade sedan ur eftersom jag skulle börja på gymnasiet.
Man kan väl säga som så, när jag väl fick som jag ville
så var det inget roligt längre :-)

Så var jag som barn.
Fröken Tvärtemot.