Rättegången

Mer än ett år har gått sedan det som inte fick hända hände iallafall...
 
Nu har rättegången varit.
Tyvärr kunde jag inte närvara då jag hade andra
åtaganden gällande ett av barnen.
Det grämer mig.
Jag ville vara där och höra hans förklaring.
 
Det kom ingen.
 
Bara en massa ursäkter och uppenbara lögner.
Han är "tuff" nog att sätta sig på en mc han inte har
behörighet att köra (Ja just ja...han trodde att det var en moped...)
Han är "tuff" nog att sätta en hel by i skräck med sina vansinneskörningar.
Han är "tuff" nog att göra inbrott hos sin granne och flera andra ställen.
Han är "tuff" nog att stjäla diesel.
 
Men när det kommer till kritan så är han en ynklig liten varelse
som inte ens kan odla en ryggrad och berätta sanningen om
vad som hände den dagen han tog Es liv.
 
"Det blev något fel på mc:n och framhjulet började vobbla"
"Någon kastade en bult i ansiktet på mig"
"Jag svimmade innan jag körde upp på trottoaren"
"Jag minns inte"
(Det sista är jättekonstigt då han tidigare uppgett dom ovanstående anledningarna)
 
Hans familj hade tydligen lämnat in en bult som dom sa att dom hittat på olycksplatsen.
Ok...
Vad är det som säger att dom hittade den just där, och inte i sitt garage?
 
Så mycket lögner och dåliga bortförklaringar.
 
Och det svåra är:
Vi VET att han kört för fort.
Vi VET att han kört efter tjejerna för att stajla/skrämmas.
Vi VET att han gjort en massa dåliga men medvetna val den dagen.
 
Men det ska bevisas också...
 
Man yrkar på att han ska dömas för dråp.
 
Jag håller tummarna för det.
 
 
Domen kommer den 10 dec.
 
 

Kommentarer
Postat av: Carita Liljendahl

Usch. Finns det någon rättvisa? När man inte kan få ett barn tillbaka.

2013-11-24 @ 16:29:54
URL: http://debutsky.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0