...att man är trött/förvirrad/chockad
när man sätter på sig byxorna bak och fram...

B2s kommentar:
Det ska vara du till att göra nått sånt!


Ja det ska väl det, antar jag.
Men det var värt det eftersom det fick dig att le.

Älskar dig vännen!!

Jag förstår att många undrar vad som hänt,
med tanke på föregående inlägg...

I torsdagskväll ringer min älskade vän B2 mig på
jobbet och talar om att hennes mamma gått bort.
Hastigt och väldigt oväntat... endast 62 år ung.
Hon var inte bara B2s mamma utan även en väldigt
kär kollega.
Jag och den övriga nattpersonalen blev så chockade
att vi inte hade en tanke på att ringa in extrapersonal
utan jag hoppade in i bilen och for och dom andra
försäkrade mig att dom skulle klara sig utan med en man kort.

Jag åkte senare tillbaka till jobbet och gjorde klart mitt pass.
Jag är ganska säker på att vi alla bara jobbade på per automatik
för i tankarna var vi någon annanstans...
Varje lugn stund satte vi oss ner och pratade om det ofattbara som hänt.

När skiftet var slut så åkte jag till min fina vän.
Minibananen ville till dagis, för en spännande utflykt
hägrade så jag skjutsade honom dit.
Efter att han försäkrat sig om att "Ia" (jag) skulle
komma på en gång och hämta honom om han ville så vinkade han
glatt hej då.
Dagis ringde några timmar senare och hade en
ledsen minibanan som ville att Ia skulle komma.
Trots att han sken som en sol när jag kom
kändes sorgen i den VÄLDIGT hårda kram jag fick av "min kille"...
Vi satt i bilen på parkeringen och pratade om mormor och åt tacochips
en stund innan vi åkte hem.

Senare på kvällen tog jag, M, pappa och brandmannen reda på
en hel älg...
Slocknade efter midnatt och vaknade 10.30.



Mulet och grått idag... precis som jag känner mig...

Vi saknar dig så mycket Inger...

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något oväntat sker.
Världen förändras varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer...

Vila i frid kära du... jag saknar dig...

Har just paketerat klart
en liten överraskning till mina korr-läsare.

Lena, Maria, Inger, Bodil, Marie
och Lill-Maria, håll utkik i brevlådorna!

Fick nyss ett bekräftelsemail från ett
bokförlag om att manuset kommit fram
och att dom ska läsa igenom det.
Dom kommer höra av sig inom 12 veckor...

Jag kommer att klättra på väggarna av
nervositet....

Lind & Co

3 kvar då...

Skjutsade M och kidsen till jobb och skola kl 8.
Ja, fadern. Jag använder bilen "privat" eftersom våran
f-ing jävla skitbil inte samarbetar :-)

Sen in på Ica för att kolla om dom hade kartonger med porto
att skicka boken i. Jag hittade inga.
Hem och vänta på att Postens Företagscenter skulle öppna.
Kl 10 for jag dit.
"Sådana finns på Ica".
Åkte till Ica igen. "Dom får du beställa på nätet".
For till Dollarstore för att leta efter någon mapp som rymmer en
jävla massa papper. Hittade 2 som eventuellt funkar.
For till bokhandeln. Hittade 2 mycket dyrare mappar där plus
2 kartonger att skicka i.
Hem och testade mapparna.
Dom billiga från Dollar passade.
Får använda dom dyrare till nått annat...
Kartongerna däremot kändes lite för stora.
Går också att använda till annat...
Kom på en snilleblixt att jag kan ju faktiskt
slå in mapparna/boken i brunt kraftigt papper och skicka
utan kartong.
Hade inget brunt kraftigt papper.
Orkade inte vänta tills jag ska hämta M för lunch kl 12.
For till Konsum och köpte brunt papper.
Sen hem.
Nu ska jag paketera 2 ex av boken.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen.
Ingen av våra tre katter är normal.
Speciellt inte Ginny.

Det här är min bok.
Fatta! MIN BOK!!
I morgon tar jag farväl av denna pappersbunt och
hoppas att förlagen ska tycka om den lika mycket som
jag gör.

...uppdatera, men just nu är jag för lat :-)

Jag fick just ett mail från Match.com
Varför, har jag ingen aning om.
Men tydligen så söker Niklas i Sveg singlar.

Om det är någon som är intresserad så
kan ni ju höra av er till Niklas.

Vilken Niklas det är har jag heller ingen aning om.
Men det finns nog inte så många i Sveg.

Kolla på eniro...

-11,6 grader... brrr...

Och till råga på allt så försov "Vi" oss.
Ja jag hade inte tänkt kliva upp förrän
(kolla Lill-M, jag kan skriva annat än förens!)
ja typ nu.
Men M skulle ha klivit upp klockan 7.
Kl 8.35 ringer hans chef...PANIK!!
M börjar 8 och skolan 8.30...

Rusar upp för att väcka killarna som sitter
i sängen och spelar spel!! (fel å komma ner då!!)
Slänger på dom kläder och häller i dom flingor och mjölk.
För första gången på länge gör dom som jag säger
utan tjafs!!
Rotar fram vinterkläder.. nåja, I har vinterkläder..N saknar fortfarande
täckjacka... Det fick bli fleecetröja under softshelljackan.
(Jag måste till Östersund och handla nu!!)
Ut med dom i bilen och hjälper M att skrapa rutan.
15 minuter från säng till bil!!
Wohoo! Måste vara nytt rekord...

Ta på haklappen :-)




Håll i trosorna :-)

För ett år sedan gick kommunen ut med att
alla anställda skulle få arbetskläder.
Ja jag vet! Man tycker ju att vi redan borde ha haft det!
Men det har vi inte.

Vi fick prova ut byxor, tröjor och västar eller vad det nu var.
Sen kom kommunen på att
"Nä men va fan? Det här kostar ju pengar??"
Vi fick inga kläder.

I år gick dom ut igen med att vi skulle få kläder.
Väldigt skeptiska provade vi ut och lämnade in
beställningar till tjifen.

Och dra mig baklänges på en dyngkärra
nu har fan i mig den feta damen sjungit och
grisarna flyger!
Nu finns tydligen kläderna på arbetsplatsen!!!

Ska bli jävligt spännande att se om vi får behålla dom.

Jajamän!

Lax med dill och citronpeppar.
Potatis.
Kall sås på rom, creme fraiche, dill,
citron och senap.

Pannacotta med vit choklad och hallon
till efterrätt.
Hemgjord såklart. Inga genvägar här inte.


Fan vad jag är hungrig nu...

Fy fan.
Det här kommer att bli olidligt.

Nu har jag väntat i en vecka.
Och det kan dröja månader innan
jag får nått svar.
Jag som hatar att vänta.

Jag skulle också vilja göra som i Lottoreklamen.
Givetvis vinna drömvinsten först...
Men sen skulle jag också vilja ha ett rockband
i baksätet.
Fast inte Kizz utan Def Leppard.
Och Joe skulle inte slicka på ett frimärke...

Vore att den där förlagsmänniskan ringer
och säger att dom vill ge ut min bok.
Det vore verkligen den bästa födelsedagspresenten
EVER!!

Ja, förutom att Joe Elliott knackar på dörren...


Kan man få båda tro??

Idag kommer att bli en sådan dag
när jag hoppar högt så fort telefonen ringer.
(och bara för att jag skrev det kommer
nån tönt säkert att ringa lite random bara för att...)

Håller tummarna och hoppas...
Under kan ju ske.

Det har det ju, enligt vissa, gjort förr.
Fast då var det någon haschtomte med
långt skägg som dom kallade för Jesus.

Nu hoppas jag mer att undret skall ske
på grund av en man som heter Samuel.

Vår side by side frys/kyl har kukat ur.
Jättekul, verkligen.
Vi dansade cha cha i köket när vi upptäckte det.

Till råga på allt så var ismaskinen full med is...
Som smälte och rann ut på golvet.
(tack och lov att vi har ett skydd under skiten...)

Barnen bara: "JAAAA!!! Plaskdamm i köket!! WOHOOOO!!"


Man blir ju lätt låghalt när man inte har ett kylskåp.
Vi (hahaha! tänkte skriva "så") tillbringade hela förmiddagen
med att jaga efter ett kylskåp till salu eller låns.
Var precis på väg att sätta oss i bilen och åka till
Särvsjön och hämta ett i kåken när jag kom på en sak.

"Hmm?? Bytte inte B2 och R1 kyl för ett tag sen??"

Susade ner till dom och joo, i hallen stod deras gamla till
ingen nytta :-)

Nu har vi iallafall möjlighet att dricka kall mjölk...
Och inte rumstempererad med klumpar i.
Känns bra :-)

För första gången i mitt liv (tror jag)
så (ta bort "så") längtar jag efter att det
ska bli MÅNDAG!!!

Varför då, undrar ni?

Jo, för då kommer den där förlagsmänniskan
att vara tillbaka på sin arbetsplats.
Och då kommer han att läsa mitt manus och
ringa upp mig och skrika i extas:

VI VILL GE UT DIN BOK!!!!

Om han INTE gör det på måndag
så (ta bort "så") kan vi bara hoppa tillbaka
till lördag igen...

...jag pimpade bilen.

Tyckte att det var dags igen nu.



(Vem vare´som skita´ner bilen? Vem fucking vare´?)

Så gott som alla förlag vill att man ska skicka in
sitt manus utskrivet på papper.
Men jag hittade ett som även accepterade att man mailade in
sina alster.
Så jag mailade in min bok.
Medan (eller under tiden) som jag pysslade med det
chattade jag med en vän på MSN.
Bara någon minut efter att jag mailat iväg min bok, plingade det
till i inboxen.
Jag hoppade högt och av någon anledning fick jag för mig
att det var förlaget som svarade. REDAN!
Men det var ett mail från en annan vän.
Jag skrev nått om det på MSN och jag och min vän
hade rätt kul åt att jag verkligen trott att dom skulle svara så fort.
Plötsligt plingade det till i inboxen igen.
Den här gången VAR det från förlaget!!!!!

Vi reagerade så här:




Nu visade det sig att det var ett mail som
sa att personen jag mailat till var "out of office"
tills på måndag....

Men vadå? Det var ju ändå ett svar!?

Åker ner på skolan för att lämna Ns mössa som han
glömt hemma.
Möter en storgråtande N...
Tydligen har ett annat barn boxat honom i skrevet....

Andra gången han ger sig på N den här veckan!

Tro mig, det blir inte en gång till.

Man bråkar INTE med min son ostraffat.
Det ska vissa ha jävligt klart för sig.