Det inträffade en liten incident igår...jag skrattade som fan...grabbarna...hmm..inte så mycket...

N glömde busskortet på bussen igår...Efter en jäkla massa telefonsamtal där jag blev kopplad hit och dit och överallt lyckades jag lokalisera busskortet. Satte grabbarna i bilen och for till Bussgods för att hämta det. Väl där, hoppade jag ur bilen och gick mot dörren...men hann bara innanför dörren när jag hör N ropa :
-MARIAAAAAAA!!!! BILEEEEEN!!!!
Vänder mig om och ser att bilen börjat rulla bakåt....Kutar ut och ser att N hoppat ur bilen och försöker stoppa den genom att hålla i dörren..( på dess utsida...han försökte dra bilen mot sig...)
Det misslyckades eftersom han väger ungefär 20 kg...
I däremot sitter kvar i och pressar ansiktet mot rutan medans han gallskriker :
- Jag vill stanna hos diiiiiiiiig!!!!!!!
Nu stannade bilen av sig själv...den rullade bara nån meter...och hamnade aldrig ute i körbanan...grabbarna var aldrig i någon fara. Jag upptäckte att jag inte hade dragit åt handbromsen riktigt och ingen växel i...
Jag började skratta som en galen (av chock??) för I såg så rolig ut där han satt med näsan mot rutan....

Usch...vilken hemsk mor jag är....Det här kommer dom att berätta för psykologen när dom ska göra värnplikten...