M försökte förklara för mig hur man använder olika verktyg
i Photoshop.
Det gick så där.

Jag: "-Det är bara för att du är så dålig på att förklara!!"
M: "-Det är ju väldigt konstigt att Lill-Maria förstod när jag förklarade...
men inte du..."
Jag: "-Ja men det är ju för att ditt sätt att förklara inte överensstämmer
med mitt sätt att förstå!"


Där fick han.

Eller...?

Det verkar gå utför med tyskarna.
Herregud...röka, klia sig i skrevet och visa arslet...
Ja jag säger då det.
Sex, drugs and rock n´roll, eller?

:-) :-) :-)

Min systerdotters pappas mammas bror
är tillsammans med justitieminister Beatrice Asks mamma...

Eller så kan man beskriva det så här:

Mina barns pappas svägerskas dotters pappas mammas bror
är tillsammans med justitieminister Beatrice Asks mamma...

Men då drar man det till ytterligheter va?

då hittar man plötsligt en MASSA fel!!!!!!

Blir ni förvånade om jag skriver att
böcker och att skriva är min passion?

Nä, jag tänkte väl det.



(ja efter Joe Elliott då...)

Jag är en ganska hämndlysten person.
Tyvärr kanske man ska säga?

Nu är det väl inte riktigt så illa att bara någon säger något
dumt till mig så spränger jag deras hus...
Men en liten fin pik kan jag nog kosta på mig t.ex.

En gång har jag dock hämnats rejält...typ.
För en massa år sedan läste jag på hotell och restaurangprogrammet.
Varje läsår hade vi 6 veckors praktik och andra året
placerades jag och kompisen P på Baggården i Messlingen.
En kväll förpassades jag till baren i källaren.
Fullt med fulla människor...
Speciellt en karl var riktigt packad och satt och hängde vid bardisken.
Hela tiden kom han med sexuella anspelningar och betedde sig rent ut sagt
VIDRIGT! Så fort jag gick förbi för att servera andra gäster så
for hans hand ut och nöp till eller klappade i rumpan.
Varenda gång sa jag ifrån och uppmanade honom att sluta annars
skulle han få lämna stället.
Jag var vid tidpunkten 17 år...så dom svar jag fick var
"Nu ska du inte vara sån lilla gumman"
(som om jag skulle vara tacksam för att nån tafsade eller???)
Han slängde även ur sig något om att jag faktiskt hade ett
SERVICEYRKE!!!
Så att bli utsatt för detta hörde väl tydligen till jobbet då...
Efter några timmar med denna behandling hade jag tröttnat rejält.
I samma stund beställer karljäveln en hamburgertallrik...
Japp.
Han serverades en så kallad "nysare"....

En nysare= ett rejält "ATTJOOO!!" över tallriken.
(ni ska bara veta vad vanligt det är...så uppför er på krogen!!)
Nu visste ju inte han om det...
Men det gjorde jag.
Och det kändes JÄVLIGT bra!

Vi gör så här.
Det verkar som om dom flesta inte kan då.
Så vi skippar lördag och istället så skickar ni förslag på
en dag som skulle passa :-)
Kommentera här eller maila på [email protected]


Fast nästa vecka jobbar jag mån, tis, fre, lör, sön.....

Isse har kommit på en helt ny teknik när det
gäller att få på sig ytterkläderna.

* Karatesparka ner jackan från sin hängare.
Helst med en så kallad "roundkick" som du inte
riktigt hänger med i, utan hamnar i en hög på golvet.

* Plocka ner vantarna som ligger på tork i trappan
genom att hänga i knävecken från ett trappsteg.

* Pladdra konstant under tiden och utstöt olika
"Karateljud" och "Ninjaläten" under tiden.
Lite random bara.
Förslag på ljud: "Haaaiiiiyyya!!" och "svosch svosch"
Extrapoäng utdelas om man samtidigt fäktar med armarna
så att en väderkvarn blir avundsjuk.

Då upptäcker man ett fel den 301 gången...
Irriterar mig som 17 på det!

Att jag sedan skickade iväg manuset till flera förlag
bara för att några månader senare upptäcka ett
tidsfel...det försöker jag att inte låtsas om.

Herregud, det här inlägget skulle kunna bli en hel roman
om jag ska ta med alla gånger som det knasat till sig
när det gäller mitt språk...
Det händer liksom dagligen...
Men här kommer några favoriter.

* Jag och f.d kollegan sitter och pratar och kommer in på
ämnet budbilar (av någon anledning...)
Det finns en firma här som heter (hette??) Luddes Budbil.
"Jo men du vet...Buddes Luderbil"
Vet ni hur mycket jag skrattar varenda gång jag ser den bilen nu?
Och det kommer ni också att göra ;-)

* Min dator lägger av...
"FAN!!"
"Vad?"
"Min dator kukade ur!!... Nä men gud vilket språk
jag använder!! Jag menade förstås att den fittade ur..."

* Har ett X antal gånger, på jobbet, sagt att jag ska
hämta omläggningsVÄTSKAN...när jag menar VÄSKAN...
Det går bara inte att säga väskan...

* Svarat "Ja, Sveg.." i telefonen...istället för mitt namn..

* En gång på högstadiet travade jag in i lärarrummet
och frågade om inte träslöjdsläraren (manlig...) skulle komma
och ha lektion med vår klass den dagen.
Vi hade väntat i 20 minuter och han hade faktiskt sagt att vi
skulle lära oss att gänga idag....
Det blev väldigt tyst i rummet...

Sen har jag ju en tendens att säga det första som poppar upp i huvudet....
Ibland kan det vara bra att kanske tänka igenom saker och ting först.

* Medarbetaresamtal på jobbet:
"Hur bidrar du till ett bra arbetsklimat på jobbet?
"Det gör jag med min blotta närvaro"

* Vi tittar på finalen i Melodifestivalen härom helgen.
I mellanakten dyker det upp lite kändisar som sjunger..
Jag: "Men va fan!? Är Christer Sjögren med också?!"
M: "Ja men alla dom där har ju varit med i tidigare program.
Varför skulle inte han vara med då?"
Jag: "Trodde att han kanske hade hunnit dö under tiden"

Nä men vad säger ni?
Bloggfika nästa lördag  (26e) kl 12?
My place?

Och vi kan väl göra så
att alla tar med sig nått fikabröd
så fixar jag kaffe, te mm.
(ja nått dopp jag med så klart!)

En undran: Barn? Barnfritt?

Har du en blogg så, Välkommen!

anmälan till: [email protected]


ps: Vi ser hur många som kan innan vi spikar...
ps2: Jag har katter... om nån är allergisk...

Nog för att jag hittar på en hel del tokerier...
Men jag cepar mig inte constant!!



Jag säger ju det...internet är ute efter mig....

Det var när jag var i tonåren (dvs. inte alls länge sedan...).
En kille höll på och, mer eller mindre, "stalkade" min syster.
Han ringde och kom och hälsade på.
Det blev alltid väldigt korta visiter eftersom syrran helt
plötsligt kom på att hon skulle vara någon annanstans just då.
Det gjorde det inte lättare att dom faktiskt gick i samma klass...

Han slutade iallafall när syrran flyttade till huvudstaden.
Eller när han lyckades få tag i hennes telefonnummer, ringde och syrran
ljög ihop en historia om att hon skulle gifta sig.
Han hann även med att skicka ett gigantiskt vykort till henne där det stod:
"Jag har fallit för dig och kan inte resa mig upp", sen en bild på en bebis...
Vi eldade upp det.

Vid ett tillfälle när jag och kompisen T skulle åka till Östersund
så var även denna person med på bussen.
Givetvis satte han sig vid oss...
Jag satt på sätet framför T och han satte sig jämsides T fast på andra
sidan gången.
Han lutade sig fram mot T och frågade om jag hade någon pojkvän...
T fann sig fort och sa:
"-Maria? Nä hon är ju tillsammans med mig!"

Han sa inte ett ord till oss på hela resan :-)

Hans stalker karriär fick ett abrubt slut när han
packade sina resväskor och for hem till sin flickvän för att
flytta in hos henne.
Problemet var bara att hon inte visste om att dom hade ett
förhållande....

Jag har skaffat Twitter!

Har ingen som helst aning om det är
något att ha...
Är det någon annan som har det?



Följ mig @MariaNordkvist

:-)

Fatta vad upptagen jag kommer att vara på
dagarna nu...
Blogga, Twittra, FaceBooka och Myspacea....

En gång ringde jag syrran ungefär kl 1 på natten.
Och viskade.
Så att jag inte skulle väcka hennes man.
Otroligt hänsynsfullt av mig.
Och smart.

Jag tror att det var när vi slutade 8:an...
och ja, vi hade fått tag i Marinella.
Vi skulle sätta oss på en brädhög och röka.

T: "-Oj, det sticker upp en spik här! Sätt dig INTE på den!"
Jag: "-AAAJ!!!"
T: "-Vad hände?"
Jag: "-Jag satte mig på spiken..."

Senare på kvällen stötte jag på morsan och blev hemskjutsad.
Pappa bar mig över axeln uppför trappan och dumpade mig i
sängen.
JAG tyckte inte att det var kul...men det gjorde han...
Jag hämnades genom att inte vara ett dugg bakis dagen efter :-)

Ok, EGENTLIGEN var det meningen att jag skulle
storstäda igår...
När M kom hem på lunch hade jag inte börjat ens...
När kl slog 16.30 och M snart skulle sluta blev det en panikstädning
samtidigt som jag lagade mat.

Det finns ju liksom roligare saker att göra...
Som det här t.ex...

Oj, vilken ska man välja?
Har ju haft dagar när det känts som om hela världen har rasat
och man bara blir sittande och stirrar tomt framför sig.

Som den dagen när pappa ringde och sa att han hade cancer.
Eller när mamma fick diagnosen MS.

Men på något sätt kändes det ändå hanterbart.
Den här typen av cancer går att operera och MS
får man helt enkelt acceptera för det har man inget annat val än
att leva med.

Jag har förlorat nära och kära.
Jag har förlorat älskade husdjur.
När min första egna hund Nicolina fick leukemi och jag tvingades
ta beslutet att hon skulle få somna in, trodde jag att mitt hjärta
skulle brista. Min allra allra bästa vän, och jag var den som sa att hon
inte skulle få leva längre....

Men nu när jag har barn så känns det på något sätt som en "bagatell".
Trots att det då var det absolut svåraste jag någonsin gjort, så
är det ingenting mot att förlora sitt barn.

När Isse var riktigt liten, några månader gammal bara, hade han problem
med att gå upp i vikt.
Han hade varit förkyld i ca 1 månad,
men enligt en BVC-sköterska var det "normalt".
Det tyckte inte läkaren som jag tvingade till mig en tid hos.
Det togs blodprover och han lyssnade på hjärtat.
Mumlade något om hjärtfel som fick mitt blod att frysa till is.
Han sa sedan att han var rätt så säker på att det inte var
ett hjärtfel eftersom han inte hörde något avvikande.
Dock ville han att ett urinprov skulle tas.
Vilket gjordes, genom att dom tejpade på Isse en påse som
han fick kissa i.
Någon dag senare var Isse pigg som en mört och vi for till
Östersund för att hälsa på syrran.
Hann inte mer än dit förrän BVCsköterskan ringde.

"Det är konstiga bakterier i hans urin! Ni måste till akuten på en gång!!
Dom väntar på er!"

Hela världen snurrade och jag fick inte luft.

Panikslagna lämnade vi Noah hos syrran och kastade oss i bilen
och for till sjukhuset.
Som tur var tog det bara 5 minuter dit.
Jämfört med om vi varit hemma i Sveg...18 mil!!!
Rusar in på akuten med ett hjärta som bultar så hårt att det
nära på hoppar ur bröstkorgen.

"Nu dör han nu dör han nu dör han!!!"
Var det enda jag kunde tänka.

Eftersom sköterskan sagt att det var så bråttomt
förutsatte jag att det skulle stå ett helt akut team och vänta på oss.
Dom skulle ta Isse ifrån mig, rusa in på operation och många timmar
senare komma ut till oss i väntrummet och skaka sorgset på huvudet...
Så allvarligt var det, trodde jag.
För så skärrad var sköterskan som ringt mig.

Det fanns inget akut team som väntade.
Vi fick vänta som alla andra.
I närmare en timme.
Under tiden satt jag och hoppades på att mina njurar skulle passa
Isse. För jag var övertygad om att han behövde en transplantation.
Jag och M bestämde oss för att om han behövde alla våra 4 njurar så
skulle han få dom.
Vi fick helt enkelt klara oss utan. Det finns ju dialys.

Efter lång väntan ( kom ihåg att jag hade ett döende barn i famnen)
fick vi komma till barnavdelningen, där vi fick ett rum.
En väldigt ung läkare kom in och sa till oss att han skulle gå in i
Isses urinblåsa via magen med en nål.
För hans prover visade att det fanns kolibakterier i urinen

Jag påpekade då  för läkaren att hans CRP var bra.
Då fick jag ett snäsigt svar om att "man ska ju begripa vad proverna innebär också".
Jag fräste till att "Jag är ändå undersköterska, så lite jävla hum har jag om sånt!"
Då blev han stött och började svänga sig med en massa latinska ord
och kommentarer som "Men det vet väl du vad det betyder, du som är USKa?"
samtidigt som han gjorde sig beredd att köra in en skitstor och grov nål
i min lilla sons mage.
Jag försökte protestera eftersom jag nu insåg att Isse inte visade
några som helst tecken på att vara sjuk.
Han låg på skötbordet och jollrade och var pigg och glad.
Men ingreppet skulle göras, så det så!
Vi skulle sedan få stanna kvar över natten och vänta på provsvaren.
Jag frågade en sköterska om vi istället kunde sova hos min syster,
eftersom Noah var där.
"Men? Då blir ju Isac själv här inne på rummet?" svarade hon...
"Men för i helvete! HAN SKA FÖLJA MED OSS!!!
VI LÄMNAR JU INTE HONOM BEGRIPER DU VÄL!!" röt jag
( ja jag vet, jag var en sån bitch så ni anar inte...)
Men vi var absolut tvugna att stanna kvar..

Precis när han ska till att köra in nålen kommer det en in en
äldre, kvinnlig överläkare och frågar mig om
Isse blev tvättad innan påsen som han kissade i tejpades fast.
Nej det blev han inte.
"Då är det inte så konstigt att han har avföringsbakterier i sin urin" sa hon.

"Jag skulle precis fråga det" stammade den unga läkaren som höll den
tjocka nålen 1 mm från Isses mage.
Ingen trodde honom.

Det togs ett vanligt urinprov.
Vi åkte till syrran och sov över.
Dagen efter fick vi svar. Det var inget som helst fel på Isse.

Vi åkte hem till Sveg.
Jag for till BVC och skällde ut sköterskan som ringt
och skrämt upp oss  efter noter.
Hon var tårögd när jag gick därifrån.

Kan ju tillägga att efter den här händelsen, varje gång
jag var tvungen att ringa BVC så lade jag på luren om
inte rösten i andra änden svarade : "BVC det är Eva"

Ungefär ett halvår senare var Isse sjuk igen och det behövdes
ett urinprov...
Jag tvättade honom och tejpade på påsen själv...

Kom ju på att jag har ett till kändismöte!

Jag, syrran och barnen var i badhuset.
Syrran och jag satt i barnpoolen och chillade när en
kille med långt mörkt hår och en liten tjej satte sig bredvid oss.
Han började snacka med oss om hur roligt det var att det
äntligen hade byggts ett badhus i Sveg osv.
Jag kände igen honom och antog att det var någon f.d klasskamrat till syrran.
Vi satt där och pratade ett tag sen simmade han iväg.

Jag: -Men du, vad är det han heter?
Syrran: -Jag vet inte...
Jag: -Men ni gick väl i samma klass?
Syrran: -Jag trodde det var DU som hade gått i samma klass som honom!
Jag: -Nää...
Syrran: -Jo, men det gjorde du väl? Eller??
Jag: -Nä det är jag fan säker på att jag inte gjorde...
Syrran: -Tycker ju att jag känner igen honom...
Jag: -Ja jag med...men vart ifrån??

Så reser sig killen upp ur poolen och på
ryggen har han en tatuering där det står "Rednex"...

(jag tror att det stod så...det var iallafall något
som gjorde att det gick upp ett liljeholmens...)

Jag och syrran: -Jahaaaaa.....

Det var alltså Jens Sylsjö från Rednex....

Vi kände oss skitsmarta...

Vi kör en lista

* Var passagerare i en bil som krockade här i Sveg.
Syrran fick en blåtira och jag fick en bula där mitt huvud träffade
syrrans öga...

* Backade på f.d kollegas bil på Icas parkering.
Tryckte sönder 3 extraljus och blev 1000 spänn fattigare.

* Med ett par månader gammalt körkort körde jag ner staketet
hos mamma och pappa...med pappas bil...och fixade fin fina repor
på bilen. Ända ner i metallen.
Backade då med.
Jag ser ett mönster.

* Jag körde på en fågel...och begravde den.
Nånstans vid en sjö...
Nä, egentligen körde jag på en ripa.
Och jag fick backa tillbaka för att hämta den för
pappa skulle ha den att träna hundarna med.
Sen satt han och dinglade med den bredvid mig och
sa "-Titta nu vad du har gjort!".

Sen har man väl kört fel ett par gånger
tagit ett par extra varv i en rondell bara för att och
kört på tok för fort...typ ofta.

Men jag har aldrig blivit haffad.
Inte än iallafall...

..att jag är sinnessjukt dålig på att följa min
egen lista...

Ska ta tag i det ikväll...kanske..
Om jag inte fortsätter att pilla i MovieMaker.

Film om B1 och B2s äventyr i Stockholm på gång :-)

Den vill ni inte missa.

Det blev en om vår fina Memphis också

På Noahs begäran har jag snickrat ihop en minnesfilm
om vår älskade Nemo...

Jag skulle definitivt kunna göra mig osynlig!

Fatta vilka möjligheter!

Mina andra egenskaper skulle vara att jag kunde flyga och röra
mig med blixtens hastighet.
Då skulle jag susa runt helt osynlig och nypa folk i rumpan,
viska konstiga saker i deras öron så att dom trodde att dom blivit galna
och bara jävlas i största allmänhet.

Det vore skitkul.


Ja sen skulle jag ju bekämpa orättvisor och
fixa lite fin fred på jorden.
Det måste man göra som superhjälte.

Mitt namn skulle vara: Jodoasajsei Orallkikkjorass

fundera på den ni...

Ibland känns det som om internet är mig på spåren...

Det blir utan tvekan Herr T.J!

Han kan fan i mig immitera vem som helst!
Min favorit är Maud Olofsson :-)

"Ta bara folket i Särvsjön. Dom är ett lyyysande äxämpäl!
Dom sköter sin egen sysselsättning genom att
sätta plant, dom sköter sin egen barnomsorg samtidigt som dom tar hand om sina huuushåll.
Dom är så jävla välorganiserade att dom till och med har tid att åka ner till Hede mä än schuk hönd!"

(you had to be there :-) )

Han är även en mästare på att lura folk...speciellt sin mor...stackarn :-)
Hon brukar påstå att hennes RIKTIGA son blev bortbytt på BB :-)

"-Fan morsan jag träffade X igår"
"-Nä men va roligt! Det var länge sedan man såg honom. Hur är det
med honom?"
"-Nja, det var väl så där...han har bytt kön till kvinna..."
"-VA??!!"
"-Ja visst serru..."
"-Ja nu när jag tänker på det så har han ju alltid varit lite feminin..."
"-Mmm...och operationen hade visst varit väldigt jobbig..."
"-Jaha..stackarn..."
"-Ja fast det värsta var inte när dom skulle operera bort..ja du vet..."
"-Nähä?"
"-Nä det värsta var när dom skulle skära bort halva hjärnan..."

Eller varför inte då han, dagen efter det hade skett en man mot man våldtäkt här i Sveg, ringer
till sin mor och säger:
"-Hej det är jag...dom har släppt mig nu..."

:-) :-) :-)

(nej man ska inte skämta om sånt, men kul var det...)

Hysteriskt rolig människa :-)

Jag måste alltid äta Ahlgrens Bilar 3 och 3.
En i varje färg.
Och helst lägga dom ihop med varannan botten upp.

Jag kollar alltid spisen när jag går hemifrån.
Även om jag inte använt den.

Har jag inte mitt cerat med blir jag plötsligt svintorr om läpparna.

Jag lämnar nästan alltid lite lite dryck kvar i glaset.
Fast jag har bättrat mig...nu dricker jag oftast upp.
Om M påminner mig...

Oj oj oj...
Hur mycket tid har vi??

*Rökte
*Snusade
*Drack alkohol
*Åkte bil med mycket äldre killar
Samt en HEL DEL annat :-)

En lite harmlösare sak var att jag inte fick
skaffa mig en hamster för pappa.
Han tyckte väl att det räckte med 2 hundar,
6 undulater och ett akvarium...
Jag köpte en bur av en kompis...
Pappa undrade vad jag skulle ha i den.
"-En hamster" sa jag.
"-Du ska inte ha någon hamster!"

Men några veckor senare flyttade Pysen hem till oss.
Jag fick med mig mamma och gjorde en kupp. :-)

Alla sorters program där barn eller djur far illa.
Även sådana där man fattar att dom kommer att klara
sig...
Jag får fan ångest.

Sen hatar jag alla program/filmer som
innehåller Steven Segal eller Carola.
Ändå tittar jag...fastän jag bara vill skära av mig en arm så
att jag ska ha något att kasta på tv:n.

Jag följde den där dokuserien om Steven som polis.
Det var inte ens bra...ändå satt jag där och stirrade
och muttrade

"-Åh vad jag avskyr den där människan!!
Kolla! Kolla! Han har fan samma ansiktsuttryck JÄMT!"

Den här gången fick jag ge igen för alla spratt
som fadern utsatt mig för...

En vinterkväll ringer det hemma hos mina föräldrar
och pappa svarar.

"-Jag söker P-G Nordkvist"
"-Ja det är jag"
"-Jag heter Christer Ramsell och ringer från polisen
i Funäsdalen"
"-Jaha?"
"-Äger du en blå Lynx Ranger King med regnr xxxxxx?"
(snöskoter för er som inte vet...)
"-Jaa...det gör jag..."
"-Ok. Nu är det så att vi har hittat den i Mittådalen...i ån"
"-VAA??!!"
"-Ja den är ju ganska illa åtgången..."
"-Men va fan...Ja jag hade ju inbrott i fjol och då hade dom försökt
tjuvkoppla skotern..."
"-Fast du bor i Sveg? Och skotern har hamnat här?"
"-Jag hade den i stugan i Särvsjön..."
"-Jaha jaha...Vi måste ju få upp den ur ån på nått sätt.
Kan vi träffas där i morgon?"

Ungefär HÄR började pappa tänka ungefär så här:
"Hmm...jag får nog ut rätt bra på försäkringen...
ÅH! Då kan jag köpa den där nyare, finare skotern!!"

Det bestämdes en tid när dom skulle ses.
Och det bör tilläggas att mötet skulle ske ungefär 16 mil bort.

Sen skyndade pappa att ringa till en karl i byn för att be
honom åka till vår stuga och kolla om dom andra skotrarna var kvar.
Han hade väl inte någon större lust att ge sig iväg och pappa
blev lite smått sur för det...
Längre kom han inte förrens mamma dök upp och skrattade som en galning.
"-Jag tror inte att det är någon fara med NÅGON skoter..."
Och då fattade han att han hade blivit blåst!

Minuterna senare ringde jag för att säga åt mamma att låta honom
åka och "möta polisen" och vi skulle stå med ett plakat strax utanför Sveg
som det stod "SUCKER!!!" på.
Pappa svarade och jag frågade efter mamma.
Hans svar var: "-Du är arvslös!" :-)

Jag bodde vid tillfället i Hede.
Pappa hade lurat mamma på nått sätt och hon ringde mig och ville
ge igen...eller "Nu faan ska han få för allt jävelskap han hittat på!"
Jag fick en kille i Hede att ringa och låtsas vara en polis...vi tog reda på
namn på en faktisk polis i Funäs...plus att mamma fick snoka fram regnr på
skotern...vi planerade i flera dagar.
Min mest lyckade blåsning :-)

Och lite besviken blev han för att det inte var sant...
Han ville ju ha en ny skoter :-)

Den här kan ni testa!

Fadern hojtade på mig och kompisen Karin
och sa att han hade en rolig tävling som vi skulle få göra.
Vi hakade på, så klart.
En långpanna full med vatten placerades på ett bord.
Vi satte oss vid varsin ände.
Framför oss i vattnet lades en varsin tändsticka.
Vi skulle sedan blåsa tändstickan över till den andra sidan
och den som kom över först vann.
Vi lade händerna på ryggen och lutade oss riktigt nära.
Redo att blåsa utav bara helvete!
"-Är ni klara?" undrade fadern.
"-JAAA!!" ropade vi.
"-Klara...färdiga...GÅ!!"
När fadern ropade "GÅ" så slår han handen mitt i långpannan...
och vi blev dyngsura.

Många år senare gjorde han samma grej med Noah och Isse...
Noah skrattade som fan medans Isse blev helt galen
och skrek "-Jävla gubbe!!!"
Vi andra gjorde som Noah och skrattade oss harmynta.
:-) :-) :-)

Har återvänt till civilisationen...
Ska uppdatera som fan...typ i morgon...

Ledig i 2 veckor nu :-)

Tar sportlov från bloggen och återkommer på måndag.

...att jag inte tog semester hela den här veckan...
Magsjuka på jobbet.
Det vill vi inte ha här hemma med tanke på Isses IBS...

Så när jag kom hem klädde jag av mig på farstubron
(dock inte underkläderna...man får ju tänka lite på grannarna...)
kutade direkt in i duschen, spritade hela kroppen,
duschade kokhett och avslutade med en till helkroppsspritning.
Jag svalde en näve vitpepparkorn också.

JAG SKA FAAN INTE BLI SJUK!!!

Munskyddet satt på hela natten...
och då är man så här snygg

(i tvättstugan med ren rock...för er
hygienvetare ;-) )

Sen finns det ju vissa som påstod sig inte märka att
man har munskydd på...
Det var tydligen ingen skillnad.
Tack för det då!
:-)

Det enda positiva var att vi kände oss lite som kirurger...
men vi opererade inte på någon.
Kanske man skulle försöka sig på ett litet ingrepp på
den som inte märkte munskydden inatt??
Känns som om en hornhinnetransplantation vore lämpligt :-)

Jag har skaffat mig en vädersten.
Den är skitbra.


Nu kanske ni undrar hur den fungerar?

Man bara tittar på stenen och är den:

Blöt - det regnar
Torr - det regnar inte
Skugga under den - soligt
Vitt ovanpå den - det snöar
Man kan inte se den alls - dimma
Den rör på sig - det blåser
Den hoppar upp och ner - jordbävning
Stenen är borta - tornado


Hur praktiskt som helst...

Egentligen borde någon av mina föräldrar skriva
det här inlägget...
Fast då finns det risk att dom ljuger och skriver
att jag var mer vild än tam och bara slogs med syrran...
Och det stämmer ju inte.
Jag har heller aldrig kastat en sax i ryggen på min syster....

Både jag och syrran var ganska kreativa som barn.
Det var mycket uppträdanden inför en tvingad publik.
I Särvsjön (där vi har fritidshus) minns dom fortfarande
när vi dansade på bordet till "Diggiloo Diggiley"
och "Främling".

En annan gång byggde vi en lekstuga med 2 rum och en altan
utav 2 lastpallar, en hög bräder och en låda spik.
Vi lekte jämt i den.
Tills vi hittade en spindel i "finrummet".
Då var det färdiglekt och pappa rev den ca 15 år senare.

Djur var något som jag brann för.
Har haft en hel del...
Vid ett tillfälle lyckades jag tjata till mig en eremitkräfta av pappa.
Jag hade sett en sån på sommarlovsmorgon på tv.
I programmet "Djurplugget".
Så jag satte igång operation övertalning och lyckades :-)
Jag vet inte riktigt vad jag skulle med en kräfta till.
Det är inget djur man direkt kelar med.
Eller jag försökte ju, men kräftjäveln bara nöp mig.
Hon hette Funny...(efter tuggummit)
Men så jävla funny var hon egentligen inte...
När hon något år senare avled så begravde jag henne i ett
cigarettpaket.
Blend Ultra Menthol.

En annan gång tog jag in daggmaskar som jag tvättade i
handfatet innan jag släppte ut dom igen.
Det var även jag som var ansvarig för att loken bakom vårat hus
helt plötsligt var översållad med grodor.
Jag tog med en 20 liters dunk med grodyngel från Särvsjön
som jag hällde i...

Min största dröm var en egen häst.
Jag ville ha en så innerligt att jag vid ett tillfälle
tänkte sälja mammas bil för att få en.
(jag tänkte att 45 000 får jag nog för mammas
skruttiga Saab...Hon sa att om jag sålde den för det
så skulle jag få 2 hästar...)
Flera år senare, en hel del tjat, och
en pappa som vid ett svagt tillfälle lovade att
"om du hittar en häst för max 10 000 så köper jag den åt dig"
satt jag och synade hästannonser.
Men backade sedan ur eftersom jag skulle börja på gymnasiet.
Man kan väl säga som så, när jag väl fick som jag ville
så var det inget roligt längre :-)

Så var jag som barn.
Fröken Tvärtemot.

Ja det blev ju lite knasigt den gången när brandlarmet
gick mitt i natten och 6 brandmän i full mundering dundrade in...

Eller den gången när jag satt och var skitförbannad för att
koden till låset hade bytts ut och jag inte visste den nya...
Vet ni hur jävla jobbigt det är att öppna med nyckel!!!!
Beklagade mig som satan för vakten
"DEN NYA KODEN STÅR FAAN INGENSTANS!!
TROR DOM ATT VI ÄR SYNSKA ELLER???!!!"
när han gick förbi på sin runda.
Någon sekund senare kommer han tillbaka,
släpar med mig till dörren (och kodlåset), pekar
på en lapp 2 cm ovanför koddosan och säger:
-Är det den här koden du menar?
-Jahaaa.....

Eller den gången (för svinlängesedan) när jag jobbade
i köket på servicehuset och skrev på matsedeln att dagens efterrätt
var "Savann", och sa till varenda en som kom och åt
"Hoppas att savannen smakar bra!"
Det var bara det att dagens efterrätt var Savarin...
(nån jävla sockerkaka...)
Fast det var fan inte mitt fel att den som skrivit lappen som jag
sedan skrev av på den stora matsedelstavlan skrev som en
skelögd enarmad kratta...

Jag har även (fortfarande köksarbetare..) ställt fram kanel
som matgästerna kunde krydda sin lutfisk med....
Kanel, kryddpeppar...same same but different...

Jorå, nu är jag på gång igen...

Någon gång för skitlänge sedan (iallafall ett par år sen...)
ringde det en nisse från något slags elbolag och ville
att jag skulle byta till dom för då skulle jag kunna spara
ca 10 kr i månaden...eller något sånt.
Det handlade iallafall om korvören.

Jag: -Nej tack, jag tror jag står över.
Nisse: - Men vill du inte ha en lägre kostnad då??!!
Jag: (som tyckte det kändes för bökigt att hålla på och byta bara för någon tia)
- Nej det vill jag inte...
Nisse: -Men...alla vill väl betala mindre??
Jag: -Inte jag.
Nisse: -Men...men...varför inte då?
Jag: -Därför att jag har så förbannat mycket pengar att jag brukar välja
det elbolag som har högst avgift bara för att det ska lätta lite på kontot.
Så hör gärna av er när era priser stiger.

Jag har visst glömt bort min lista...

Har varit lite rörigt dom senaste dagarna
plus att jag har jobbat.
Inte för att det var mindre rörigt på jobbet.
Tvärtom.

Tar tag i listan i morgon igen.

*städar kontoret*