I har fått ett trumset...ett riktigt alltså...
Inget 149kronor-köpt-på-barnens-hus-trumset...ett riktigt.

Hittade ett till fyndpris så vi slog till. Det enda som saknades var trumpinnar
(jaa jag vet att det heter stockar...)
men vi åkte till modern och letade fram hennes gamla som hon faktiskt sparat.
För er som inte vet så spelade hon trummor i unga dar :-)
 "-VAAAA??? Har MORMOR varit hårdrockare???!!!" sa I.
Fast dom spelade ju inte hårdrock....deras paradnummer var den där Da do run run...det stuket var det.

Det verkar som om han har talang iallafall. Han kan koordinera armar och ben någolunda och
vi har precis avnjutit (läs: genomlidigt) en konsert med honom :-)
Han tog på sig hörselskydden och bankade på utav bara 17.
Han sa:
" -Jag ska ta över efter Kicken i Poodles när han går i pension, och det blir nog ganska snart tror jag"
Så det är väl bäst att öva.

Själv ska jag ta och tillbringa kvällen med att fundera på om trumköpet var ett bra eller dåligt beslut.

Inköpslista:
* öronproppar
* mutor till grannarna


Om 15 år när I drar fullt hus på Ullevi ska jag påminna honom om vilka uppoffringar vi gjort för att han ska nå sin dröm.
Speciellt när det gäller offrandet av hörsel och mental hälsa :-)