Som tack för att så många pushar
och stöttar mig i mitt skrivande
kommer här ett till smakprov...

(men observera...det här kommer säkert
skrivas om, tas bort, läggas till 100 gånger innan det
är klart...)

Leah ringde.

”Du ska med till badhuset. Tänkte simma några längder” sa hon hurtigt.

”Nej, jag har ingen vidare lust faktiskt”

”Det har du visst det...du kan inte bara sitta hemma och mögla”

”Kan vi inte ta det någon annan dag istället? Jag känner mig verkligen inte upplagd för nått badhus just nu”

”Skitsnack. Jag hämtar dig om 5 min” sa hon och lade på.

Jaha, då var det bara att packa en väska. För har Leah bestämt sig för något så blir det så. Punkt. Hittade en väska bakom all bråte i garderoben. Mickes gamla sportbag. Den luktade gamla fötter men fick duga. Rafsade ner baddräkt, handduk, schampoo, duschkräm och rena underkläder. Jag var precis klar när Leah ringde på dörren.

Hon var förvånansvärt tyst i bilen på väg till badhuset. Flera gånger drog hon efter andan som om hon skulle säga något, men ångrade sig och släppte ut inandningsluften i en ljudlig suck istället.

”Vad är det?” frågade jag.

”Va? Nej det är inget. Hurså?” undrade hon lätt nervöst.

”Du verkar nervös”

”Va? Jaha..eh nä det är inget” försäkrade hon och stirrade stint på vägen.

”Ja eller hur. Säg nu”

”Nä men det är inget, jag lovar”

”Inte för att jag tror dig men ok då” sa jag lite surt.

Vi parkerade utanför badhuset och gick in. Vid receptionen upptäckte jag att jag gömt plånboken hemma så Leah fick betala för mig.

Jag var på väg nerför bassängstegen när Leah sa mitt namn. Jag tittade upp och stirrade rakt i skrevet på en man, modell äldre. Jag skulle uppskatta hans födelsedatum till tidigt 1900-tal. Problemet var dock inte hans ålder. Problemet var att hans badbyxor säkert var arvegods från hans farfarsfar eller nått.  Elastisiteten i dom hade gett upp för länge sedan och en gång i tiden hade dom säkert smitit åt rätt käckt i skrevet. Det gjorde dom inte nu. Precis i ögonhöjd och ca 2 decimeter från mitt ansikte hängde 2 rynkiga pungkulor och dinglade. Jag drog så häftigt efter andan att hade jag stått närmare hade jag satt dom i halsen. Vid första anblicken såg dom helt hårlösa ut. Men när man ändå inte tror sina ögon så är det lika bra att titta en gång till. Då upptäckte jag små sorgliga vita hårstrån som stack ut på sidorna. Jag blev så chockad av vad jag såg att jag missade ett trappsteg och föll handlöst i vattnet. Lyckades svälja halva bassängen innan jag fick fäste med fötterna och kunde ställa mig upp. Gubbpungen var redan i bassängen och simmade bort från mig. Leah tog sig skrattade nerför stegen. Efter en hel del hostade och spottande kunde jag andas normalt och vi simmade iväg. Men varenda gång vi mötte gubbpungen så hörde jag ledmotivet till ”Hajen” i huvudet.

Efter att vi hade avverkat 40 längder så satte vi oss i bastun. Hade inte suttit där i mer än 10 minuter när dörren öppnades och in kommer, just det, Gubbpungen. Och tro inte för en sekund att han hade badbyxor eller handduk på sig. Inte då. Han var spritt jävla språngande naken. Jag reste mig upp.

”Nähepp. Jag tror att jag har fått nog av kulor för idag. Jag går och duschar”

Leah följde skrattande med.

Senare på kvällen, när jag som vanligt låg i soffan och slötittade på en film samtidigt som jag funderade på om jag skulle orka ta mig till sängen för att sova eller om jag helt enkelt skulle sova på soffan, ringde Leah igen.

”Du hade rätt förut i bilen. Det var en sak som jag måste berätta för dig”

”Jaha?”

”Dom kommer hit igen. Ska spela på Metropol”

”Åh fan...”

En del av mig hoppade och studsade av glädje eftersom jag åtminstone skulle få vara i samma land som Eddie. I samma stad. Den andra delen mådde lite illa. Eller ganska mycket illa. Av nervositet.

”Jaha, när kommer dom då?” Jag försökte låta lite sådär ointresserad, men det lurade nog inte någon.

”I övermorgon...”

”I ÖVERMORGON!! Va fan har du inte sagt nått tidigare?” Jag flög upp ur soffan.

”Därför att jag visste hur du skulle reagera och jag tänkte att då blir det färre dagar för dig som du behöver vara helt jävla utflippad och stirrig. Du vet, så där som du alltid blir”

”Jaha...du tänkte så”

”Fast..eeh…”

”Vad?”

”Jag är ledsen men han vill fortfarande inte prata med dig...”

”No shit, Sherlock. Att han varken svarar på sms, mail eller när jag ringer gav mig faktiskt en liten hint om det”

”Tänker du gå dit?”

”Nej. Jag tror inte att det vore en så bra idé”

”Kanske det. Men du, jag hör mig för lite med Jerry hur läget är så hör jag av mig till dig sen. Ok?”

”Gör som du vill. Vi hörs i morgon eller nått”

”Det gör vi. Hej hej”

Jag blev stående med luren i handen. Hjärtat rusade.

Eddie kommer hit! Vad fan gör jag nu? Jag kan ju inte gå dit. Han vill ju inte träffa mig. Smyga i buskarna utanför hotellet och ”råka” stöta på honom? Nej, lite för uppenbart.  Lura hem honom till mig, rigga lägenheten med en massa fällor samtidigt som jag åker pulka i trapphuset??  Nej det blir för mycket jobb. Plus att jag inte har någon pulka. Inse att jag måste försöka fortsätta med mitt liv och inte bara sitta hemma och glo på film? Taget!

Jag bestämde mig. Jag skulle inte söka upp Eddie. Jag skulle inte kontakta honom överhuvudtaget. Ville han prata med mig så fick han ta kontakt. Punkt slut.  Jag satte mig i soffan igen. Spenderade ca en timme på att intala mig själv att jag inte hade någon som helst lust att skicka ett sms till Eddie. Det gick inte så bra. Rätt var det var så hade min telefon skickat ett i alla fall. Spenderade resten av kvällen med att skälla på mig själv för att jag var så jävla vek. Som vanligt kom det inget svar och tillslut somnade jag på soffan samtidigt som Ace Ventura undrade om han hade någonting mellan tänderna på tvn. Jag sov oroligt den natten och drömde en mycket märklig dröm.  Jag blev jagad av en massa rynkiga gubbpungar och Eddie kom susandes på en enhjuling och jagade bort dom med en enorm, rosa, dildo.