Ytterligare ett smakprov!
så här kommer ytterligare ett litet smakprov från boken.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Jag vände mig om och fick se Eddie stå på trappen med handen för munnen.
”Vad?”, undrade jag
Han fnissade till och sa ”Alltså… HETER ni så här i efternamn?”
Han pekade på dörrskylten där det, med snirkliga bokstäver, stod Hahnson.
Jag suckade. ”Ja det är pappa som envisas med det där extra H:et.”
Han fnissade fortfarande. ”Jag trodde att det stavades utan. Du vet, Hanson, som den där pojkgruppen som sjöng Mmm bop.”
”Nja, det är bara jag som stavar det så, utan h alltså. Varför undrar du?”
Det ryckte i hans ansikte och han hade väldiga svårigheter att hålla sig från att skratta.
”Ja, eh, nä jag bara undrade.”
”Jag vet.”, suckade jag. ”Det ser skittöntigt ut men pappa är så stolt över den där stavningen… Men så roligt är det väl inte?”
Han hann inte svara förrän dörren flög upp. Det var syrran.
”Dom är här nu!!”, vrålade hon in mot huset och sedan praktiskt taget kastade hon sig över Eddie.
”Hej! Det är jag som är Sarah, Ellas syster.”
Eddie sträckte ut handen för att hälsa men det var tydligen inte tillräckligt för syrran.
Hon drog honom till sig och gav honom en kram.
”Vi är ju i princip släkt nu.”, fnissade hon och mimade sedan ”Oh my god” mot mig över hans axel. Eddie blev sedan presenterad för syrrans man och barn, som kommit in i hallen.
So far so good.
”Just ja!” Jag har en present till dig, Ella.”, utbrast syrran och började gräva i sin handväska. Hon drog upp ett dvd-fodral. ”Du vet den där träningsfilmen vi pratade om? Rebecka på jobbet hittade den på nätet, så här har du.”, sa hon och gav mig skivan.
”Åh, coolt! Tack!”
Så dök mamma och pappa upp. Pappa sträckte fram handen.
”Tjenare, Sven Hahnson, Ellas pappa.”, sa han med betoning på det extra H:et. Eddie frustade till men samlade sig snabbt och presenterade sig. Mamma är precis som syrran. Hon kramar allt och alla. Även Eddie.
”Karin, Ellas mamma. Välkommen till vår familj.”, pep hon nöjt. ”Och vem vet? Kanske du också blir en Hahnson i framtiden?” Hon blinkade menande åt mig. Eddie bet sig hårt i underläppen och tog ett djupt andetag genom näsan. ”Ja, det hoppas jag med.”, sa han behärskat.
Vad fan är det med honom?
Pappa greppade Eddie om nacken och drog, mumlandes, iväg honom in i vardagsrummet.
”Åh, han ska säkert visa den där tjädern han sköt förra hösten.”, sa mamma. ”Han har precis fått den uppstoppad. Ja jag försökte övertala honom att ta den till stugan men den ska tydligen stå i bokhyllan så den kan stirra på oss när vi ser på tv. Skitobehagligt faktiskt.”
Jag gick efter pappa och Eddie och precis när jag kom in i rummet hör jag pappa säga
”Så du jagar inte fågel? Nä ni tyskar jagar väl bara judar. HAHAHAHAHA!!”
”Men pappa va fan!?”, utbrast jag.
”Herre gud, han fattar väl att jag skämtar!”, skrattade han och dunkade Eddie i ryggen så han vacklade till.
”Jo visst.”, log Eddie artigt.
”Sen är du ju en jäkel på att fånga kvinnor, eftersom du har lyckats snärja min dotter, eller hur?”
Eddie log generat.
”Men en sak ska du veta, grabben.”, sa pappa, nu plötsligt väldigt allvarlig, och satte upp ett finger under Eddies näsa. ”Gör du min dotter illa, då åker hagelbössan fram och då vill det sig till att du är en jävel på att springa också. Förstått?”
Eddie såg vettskrämd ut och nickade ivrigt.
”Bra det. Nä hä, nu äter vi.”, sa han, greppade återigen Eddies nacke och föste honom i riktning mot köket.
”Trevligt att du mordhotar min pojkvän det första du gör.”, muttrade jag på svenska.
”Måste ju testa om han pallar trycket.”, flinade pappa. ”Det är precis som med Vorstehhundar vet du, är de skotträdda så ryker de.”
”Fast nu är ju inte Eddie någon Vorsteh.”
”Äh, tysk som tysk.”, sa pappa och ryckte på axlarna.
Mamma snodde runt i köket som en äggsjuk höna och ställde fram karott efter karott på det redan välfyllda bordet.
”Ja jag kunde inte bestämma mig för vad jag skulle laga så det blev lite av varje.”, sa hon.
”Sen ville jag att Eddie skulle känna sig som hemma så jag fixade lite blodkorv och leverkorv.”
”Fast ALLA tyskar gillar inte det…”, sa jag.
”Jo då, det gör de visst det. Jag gågglade det.”, sa hon förnärmat.
”Googlade, mamma. Googlade. Inte gåggla.”
”Jajaja.”, muttrade hon.
Som jag sagt förr är det tur att Eddie är så artig. Han tog av båda korvsorterna och var noga med att poängtera för mamma att han uppskattade det.
Trots att jag råkar veta att det är den värsta mat han vet.
Dock betedde han sig inte riktigt så städat som han brukar. Vilket förvånade mig.
När pappa drog sitt vanliga tal om hur stolt han är över att tillhöra familjen Hahnson, såg Eddie ut som om han skulle explodera av skratt. Han ursäktade sig snabbt och frågade mig vart toaletten var. Jag följde med honom och visade och så snart han stängt dörren om sig hörde jag hur han började gapskratta. När han kom ut var han alldeles rödsprängd i ögonen av skratt-tårar.
Resten av kvällen förflöt relativt smärtfritt och när vi satte oss i bilen drog jag en lättnadens suck. Det här var ju rena barnleken jämfört med hur det gått när jag träffade Eddies föräldrar.
”Alltså, jag vet inte riktigt vad som hände?”, sa Eddie. ”Men på något sätt råkade jag gå med på att följa med din pappa och Stefan till skjutbanan imorgon.” Han såg lite skärrad ut.
”Vad ska du dit och göra?”, sa jag förvånat. ”Du är väl inte intresserad av sådant?”
”Nä… egentligen inte… men jag vågade fan inte säga nej.”, sa han generat.
”Vilken tid skulle ni åka då?”
”Klockan sju… på morgonen.”
”Ja det är väl bäst att vara ute i god tid så att inte pappersälgen hinner springa iväg.”, fnittrade jag. ”Men väck INTE mig då är du snäll.”
”Så du vill inte ta ett sista farväl då? Känns som om det här bara kan gå käpprätt åt helvete…”
”Nej då. Det kommer nog att gå bra. Fast…”
”Vad?” Nu såg han ännu mer skärrad ut.
”Ja, alltså… Nä glöm det förresten.”
”Men säg då!”
”Jag hade en pojkvän innan Micke, och han… Ja pappa gillade väl inte honom så där jättemycket. För han var vegan. I alla fall så följde han också med pappa och Stefan till skjutbanan och sen… ja sen såg jag aldrig honom igen. Det gjorde ingen annan heller för den delen. Det var mycket märkligt.” Eddie stirrade misstroget på mig och svalde ljudligt.
”Ja, det blev ju utredning och förhör hos polisen och hela faderullan… Och enligt pappa och Stefan hade dom släppt av honom vid hans hus.”, fortsatte jag medan jag lugnt startade bilen och körde i väg. Han stirrade fortfarande på mig.
”Men ta det lugnt. Jag är säker på att det kommer att gå bra. Ganska säker i alla fall…”
”Snälla du… sluta nu och säg att du skojar…”, sa han lågt.
Jag svarade inte. Jag bara fortsatte köra.
”Äh men lägg av nu! Det är inte roligt. Ja jag tror dig inte bara så att du vet.”, sa han i ett försök att övertyga sig själv samtidigt som han vred sina händer.
Jag började skratta.
”Ja men vad fan det är väl klart att det inte är sant! Men där fick du för att du hånade mig för det som hände hos dina föräldrar.”
Han boxade till mig på axeln. ”Bitch.”, sa han med ett lättat leende.
”Du får det att låta som om det var en dålig sak att vara.”, skrattade jag
”Och bara därför blir det inget ligga ikväll.”
Han flyttade handen till mitt lår.
”Ja ja.”, sa jag ”Om du tjatar så…”
Han skrattade till.
”Och du!”, utbrast jag. ”Vad fan var det där du höll på med förut?”
”Vadå?”, undrade han.
”Ja men du satt och fnittrade som en liten flicka hela middagen! Och jag hörde dig när du asgarvade inne på toaletten! Vad var det om?”
”Jag vill inte säga.”, sa han och tittade bort. Jag såg att han skrattade för hans axlar hoppade.
Jag bromsade in kraftigt och svängde in till kanten av vägen.
”Jag kör inte en meter till förrän du har berättat!”
Han såg på mig och log brett.
”Ok, kan du lova mig en sak först?”
”Det beror ju på vad det är?”
”Om vi någon gång skulle gifta oss eller få barn… kan vi väl använda oss av mitt efternamn?”
”Men gud! SÅ jäkla farligt är det väl inte att heta Hahnson? Visst, det stavas lite udda kanske men nu är du faktiskt löjlig!”, sa jag argt.
”Är jag lika löjlig om jag berättar att Hahn betyder kuk på tyska?”
Jag startade bilen och körde iväg, utan att säga ett ord.
Ja det kunde man ju ge sig fan på… Hejsan! Mitt namn är Ella Kukson…Tweet
