Isse fick vara hemma idag för han hade feber.
Jag skulle gå på kurs så han skulle vara ensam hemma
ett par timmar.
Han lovade att han bara skulle ringa mig i nödfall.

En timme in i kursen surrade telefonen.
Jag fick ursäkta mig och smita ut för att svara.
Hann tänka ut många skräckscenarion innan jag svarade..
Brinner det? Har han kräkts?

I: "Hej det är Isse"
J: "Har det hänt nått?"
I: "Noah har gömt Poké Park spelet!!!"
J: " *suck* Du skulle ju bara ringa i nödfall??!!"
I: "MEN DET HÄR ÄR ETT NÖDFALL!! JAG HAR TRÅÅÅÅÅKIGT!!!"

Sen ringde han 3 gånger till för att tala om att han fortfarande
inte hittat det och ett par gånger för att fråga när jag kom hem igen.
Och inte vågade jag trycka bort samtalen heller...