Jag har insett att det jag är mest ledsen för angående katterna, är inte att dom är borta...
Utan att jag inte saknar dom mer än vad jag gör...
Att det liksom gick så långt att jag inte är helt trasig av sorg nu när dom är på andra sidan.
Som jag har varit när alla mina hundar har fått resa till dom sälla jaktmarkerna.

Å andra sidan så har jag förlorat min mamma...59 år ung.
Ett husdjur är ingenting i jämförelse.