Ett år...
Igår var det ett år sedan...
Vi var spända och fulla av förväntan inför vår tredje sons födelse.
Så kom beskedet...
Min älskade mamma hade somnat in.
Ett år av outgrundlig sorg och saknad.
Alla högtidsdagar...födelsedagar...andra speciella dagar som passerar.
Som vanligt fast ändå inte...det är alltid någon som saknas.
Det sägs att första året är svårast...
Men jag vete fan jag....
Älskar dig, saknar dig!
Alltid.
Tweet
Kommentarer
Trackback
