Han vägdes och mättes.

Börjar närma sig 10 kg nu, lilltjocko 😊

Läkaren gav honom två träklossar för att se om han kunde slå dom mot varandra.

Adam tog dom...tittade på dom...vred lite...

Själv satt jag och försökte, genom telepati, få honom att göra det läkaren ville.

Det är någonting med sådana här kontroller som väcker vinnarskallen i mig.

Trots att det inte är en tävling.

Inte på något sätt.

Barn utvecklas olika.

Och normala föräldrar vill att deras barn ska utvecklas i sin takt....

Det vill säga lite lite före alla andra barn😜

Så jag satt och skrek inombords:

"Kom igen Babis! Slå med klossarna!

SLÅ MED KLOSSARNA FÖR FAN!"

Och han slog med klossarna 😊

Sen ville läkaren se om han kunde ställa sig upp med stöd.

Adam ba: -Bitch please!

Och ställde sig upp utan stöd 😎

Han blev godkänd.

Ingen ombesiktning 😉

Dock tror jag att det blev ett litet avdrag när han ställde sig och bankade pannan i ett bord....